Tänk att man aldrig funderar på de..
..sen först när det händer, hur farligt de är att köra bil.
Jag älskar snö, men efter den värsta fredagen igår så vet ja inte om jag gillar den lika mycket mera. Förståss här i min hemort finns det ca 7cm snö :)
Igår skulle jag nästan ha kunnat trott att det var fredagen den trettonde...
Vi for med några vänner hem från skolan i pargas då och sen skulle vi via ekenäs och byta chaufförens bilringar till nyare vinterringar. Just då, 10 minuter före vi skulle till verkstan och byta slirade bilen ut på gräsmattan som var full me snö + massor me löv under snön och rakt mot ett träd. Varför missade vi inte just det enda trädet på hela gräsmattan?!
Vid just dedär tillfälle, trodde jag att jag skulle dö. Och ännu värre var, när jag märkte att jag levde var om nån annan var vid liv. Vi alla rykte oss kvickt ut ur bilen och to våra saker därifrån. Vilken tur att inte glasrutan sprack för då skulle jag först ha fått panik! Sedan ringdes det till 112. Först kom brandkåren, sedan polisen och tillsist ambulansen. Därefter satt vi i ett sjukhus i 8 timmar före vi slapp på en kontroll.. Snacka om långtråkit i längden. Men när vi endå satt där bildades det även nya vänskapsband :)
Tack och lov skadades ingen så allvarlit som det skulle ha kunnat hända.
Jag älskar snö, men efter den värsta fredagen igår så vet ja inte om jag gillar den lika mycket mera. Förståss här i min hemort finns det ca 7cm snö :)
Igår skulle jag nästan ha kunnat trott att det var fredagen den trettonde...
Vi for med några vänner hem från skolan i pargas då och sen skulle vi via ekenäs och byta chaufförens bilringar till nyare vinterringar. Just då, 10 minuter före vi skulle till verkstan och byta slirade bilen ut på gräsmattan som var full me snö + massor me löv under snön och rakt mot ett träd. Varför missade vi inte just det enda trädet på hela gräsmattan?!
Vid just dedär tillfälle, trodde jag att jag skulle dö. Och ännu värre var, när jag märkte att jag levde var om nån annan var vid liv. Vi alla rykte oss kvickt ut ur bilen och to våra saker därifrån. Vilken tur att inte glasrutan sprack för då skulle jag först ha fått panik! Sedan ringdes det till 112. Först kom brandkåren, sedan polisen och tillsist ambulansen. Därefter satt vi i ett sjukhus i 8 timmar före vi slapp på en kontroll.. Snacka om långtråkit i längden. Men när vi endå satt där bildades det även nya vänskapsband :)
Tack och lov skadades ingen så allvarlit som det skulle ha kunnat hända.
Kom ihåg att alltid säga åt dina vänner att du älskar dem, för imorgon kanske det är för sent.
Kommentarer
Trackback
